Blogg,  Djur,  foto

Halsvals

Halsen är det som är framför sadeln. Där ska man inte sitta, det är obekvämt.
Jag känner ju redan i första test-traven att idag är en dag då fröken Lillstrumpa känner sig väldigt frisk. Och det är ju bra med sådana dagar!
När vi svänger in på sandvägen, så gör hon de där små små knyckningarna med nacken, som jag vet beyder att damen är på G. Så jag låter henne börja galoppen redan där. När den lilla backen kommer efter kurvan, så drar hon på och jag låter henne. ”Inga dumheter nu”, säger jag när hon lägger i overdrivern och precis när jag tänker att nejdethärgårförfort-vi måstesaktalitelite… då vet jag inte riktigt vad hon gör, men det går uppåt och neråt både där fram och där bak på ett väldigt påtagligt sätt och så befinner jag mig alltså framme på halsen. Det känns väldigt smalt och vingligt och jag hinner tänka att det är bra att det är sand här för då slår jag mig kanske inte så mycket. Men racerhästen har tydligen ett hjärta i alla fall och stannar till en aning så jag kan kravla mig tillbaka så jag hamnar i sadeln igen. Väl där, så är hon redo att springa igen, men nu vill matte bara trava en stund. 😝
Vi tar en till galopp den sista biten upp mot banvallen och det går bra, men sedan blir det en frisk trav hela vägen tillbaka hem till stallet. (På ett ställe brakar det väldigt bland ungbjörkarna vid ena sidan om oss och jag hojtar högt på det okända djuret där och jag hör hur det avlägsnar sig. Att krocka med en älg ikväll också, har jag ingen lust med.)

imag0672_1

När vi kommer hem igen, så plockar jag bara av henne allt och så går vi ut i paddocken. Där får hon hoppa hinder alldeles lös. En enda gång hoppade hon i normalt tempo, de andra gångerna går det i helt galen racerfart. På ett ställe hade jag ställt upp ett litet studshinder med ett enkelhinder på utsidan. Hon tog studsen ibland, men för det mesta gick det för fort så då valde hon det enkla.
Men en gång kom hon lite fel och löste det då med att segla över bägge hindrena i ett språng! Det hade jag velat ha på film! 😄
Efter ett otal hopp och en massa rejs, så ser hon ganska nöjd ut där hon står i ett hörn med upprest huvud och andas med vidgade näsborrar. När jag går fram till henne och klappar henne på halsen, så följer hon efter mig när jag sedan går bort till utgången.
Sedan smakar det bra med lite mat. 😍

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.