Blandat,  Blogg,  Djur,  foto

Modig pilot och duktig häst

Idag sken solen och ingen blåst och vi red upp till Arturs sjöar, där för övrigt jag och mamma var på en morgonpromenad tidigare.

Men nu med Cola, var det ju så att allting var livsfarligt idag! Först var det stegring och helomvändning på banvallen inför ett par grupper högstadiebarn. Sedan flög hon iväg med en sju he-esfart åt sidan när vi skulle rakt fram på banvallen efter sjön. Har ingen aning om varför? Sedan gick hon på helspänn med darrande ben (jo, faktiskt, de darrade!) eftersom det a) var längesen vi gått bortåt Torvbacken till och b) eftersom de huggit ner vid sidorna och lagt upp timmertravar. Jag testade små korta bitar med trav och galopp med massa avbrott emellan för att se om det funkade och för att hon skulle få annat att tänka på. Det funkade, men oj så spänd hon var. Senare, när vi kommit in i skogen skulle hon kissa och hjärtat slog så hårt att strålen kom i stötar i samma takt som pulsen.

Vid detta laget började jag fega ur och tänkte att ”nää, vi vänder här efter skogen och rider bilvägen tillbaka.” Men så när vi kom ut ur skogen så fick hon vittring på den kommande galoppsträckan och då kunde jag bara inte snuva henne på den! Det gick ju inte. ❤ Så hon fick galoppera upp till sjön enligt den ursprungliga planen. 🥰

Och sedan längs hela vägen hem var det bara att springa som fanns i huvudet på henne. Den lusten var mycket starkare än alla rädslor för farligheter som lurade vid sidorna. Och hon skötte sig jättebra hela tiden och matte fick känna att hon hade kontroll!! ❤

När vi kom tillbaks och hon var svettig och med uppdragen mage efter alla språngmarscher, så hon såg nästan smal ut! 😁

I fredags (den 19:e) blev det ingen ridning men i lördags tog vi en tur längs banvallen ”med förlängning” som jag så missvisande kallar det. Vad jag menar är banvallen bort (och galopp på bortvägen) och tillbaka längs parallella skogsstigen. Sedan lade vi till Ivarssonsrundan också, med galopp både på Ängavägen och innan Fritzons. Inga konstigheter någonstans.

Igår blåste det ishavsvindar och jag höll på att frysa ihjäl i stallgången. Jag ångrade ridturstankarna och vi tog en promenad istället, till Colas favvoställe: skogskullen längs med banvallen ovanför klippväggen. Där fanns massor med små glesa grässtrån att tugga i sig!

 

När vi väl kommit iväg, så tyckte jag inte alls att det blåste så kallt längre. ?? Typiskt. Men det var mysig med en promenad i alla fall. När jag kom hem, ville mamma dricka eftermiddagskaffet ute på verandan! Så fick det bli. Aningen kylslaget eftersom solen nästan hunnit bort därifrån, men fint ändå. 🤩

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.