Blandat,  Blogg,  Djur

Tillbaks till leran…

Minns knappt när jag skrev sist, men det var ju några dagar med rejäl kyla, stenhård mark och ett minitäcke med snö, som dock inte täckte överallt. Dessa dagar var vi ändå ute och promenerade. Men sedan dess har det varit några dagar med skyfall, halv storm och även lite snöblandat… inget väder man ville vara ute i över huvud taget! 😡 Så då gjordes inte många knop. Någon liten minipromenad bara.

Men idag var det uppehåll!!!!! Visserligen gråväder, men ändå! Mjukt i marken också, så det gick att gå på grusvägen med brodden kvar. Dvs så att det sjönk ner i marken, så hon slapp konstig vinkel på tån. För jag orkade inte med det där med att skruva ur dem idag för att sedan, när det rätt som det är blir minus och halkigt igen, behöva göra ren igensatta broddhål osv osv. Orkar inte! (Vill ha vår!)

Cola var i alla fall pigg, glad och positivt inställd till livet idag och hade rullat in sig och täcket i den värsta leran hon kunnat hitta. Från början hade jag, vanan trogen, tänkt promenad. Men när jag kom till stallet, så frågade jag mig själv: varför då? Så det blev ridtur. 😆

Jag ska erkänna att eftersom jag inte ridit henne sedan julafton (då den blivande hovbölden kändes av) så var jag faktiskt lite spänd och nervös. Över min stelhet och över yrselkänslan när jag sitter upp och över att jag plötsligt inte ska klara av att rida längre. Eller nåt. Men i alla fall, så gick uppsittningen över förväntan och vi skrittade vägen ner till banvallen. Jag hade planerat en ren skrittrunda idag, men när vi ridit ner Ängavägen, så kändes allt så bra, så det blev en liten galopp där i kurvan. 🥰

Sedan tog vi ytterligare en galopp efter Ivarssons bort mot Fritzons och där låg hon på lite mer, men lyssnade jättebra på förhållande hjälper. ❤ Jag satt och pratade med henne och sa att hon var duktig, när vi saktat av och passerade Fritzons hus och precis då small ett gevärsskott av! Väldigt nära. Skithögt! Cola blev verkligen jätterädd och initialt jag med, för det var verkligen både oväntat och otäckt. Cola flög runt med halsen rakt upp och stirrade bortåt ljudet till. Stel i hela kroppen. Men jag fick ändå fram henne i nån sorts skritt och vi tog oss därifrån medan jag bad att det inte skulle komma nåt mer skott. Vi red i ”piaff” ända bort till där de höll på med fortsatt avverkning idag med, längs den nygrusade vägen. Där satt jag av och ledde henne resten av vägen hem, genom skogen och sedan grusvägen. Hon kom inte ner i normal skritt på hela vägen. Men det ska sägas att fasen vad svårt det var att sitta AV en häst som står med halsen rakt upp! Man kan ju liksom inte böja sig fram när man ska svinga högerbenet bakåt över sadeln! Jag fick ha tre försök innan jag fick över benet!! Kändes inte riktigt ”säkert”…

Men sedan var allt frid och fröjd. Hon fick mat och täcke igen och sedan gå ut till de andra i hagen, där det var min tur att mocka idag. Soni flyttade över till stora lösdriften idag medan Lillan gick över till Hera. Av någon anledning. I alla fall, så hade väl Roy och Sheila fräst åt Soni att där hörde han inte hemma, så han sökte sig längre ner i hagen medan de stod däruppe och åt. När jag släppte ut Cola så hörde de tre musketörerna nåt ljud nerifrån efter en stund och reste sina huvuden från höet och stirrade. Sedan for de iväg alla tre. Det blev en stunds ordentligt rejsande runt i hagen, där jag utan att se det, antar att de jagade Soni lite. Han kom inte upp med de andra men jag såg honom en gång på ligghalls-sidan. Sheila och Cola kom upp ett par gånger i full fräs och (åtminstone Cola) högljutt fnorkande med lyftad svans. Innan de försvann ner igen och tog ett varv till. De verkade mest tycka att det var kul att springa ordentligt. Sedan blev allt stilla och lugnt och Cola kom upp ensam och ställde sig att äta. 🤣

När jag mockat klart den eländiga utflutna skiten i sörjan i hagen och allt nedtrampat geggigt hö, hade jag ont i en handled och var totalt slut. Jag sparade ligghallen till imorgon… 🥵🥵

Igår var jag hemma hos mamma. Nu är det bestämt att hon flyttar hem till mig sista veckan i februari, så har jag lite tid på mig att rensa ur och frakta ner grejor hit och boka ett flyttbolag som magasinerar möbler och flyttstädar. Tanken är ju att huset skulle kunna bli klart att visas till sommaren, då det väl kanske är fler spekulanter än en årstid som denna. Det känns bra att mamma kommer hit, tycker jag. Istället för att sitta ensam däruppe. Här kan hon ju spara in pengar på hemtjänst också, så länge hon bor här. Men jag ska se till att hon får trygghetslarm beviljat och installerat här med, för jag är ju inte hemma hela tiden. Så hon kan känna sig trygg ifall hon skulle ramla igen. Så får vi se sedan, när det kan bli en lägenhet ledig. Om huset hinner bli sålt innan, så får hon ju loss pengar så hon skulle kunna köpa sig en bostadsrätt, om någon sådan skulle bli ledig. Vi får se. Jag har börjat förbereda här hemma lite. Burit ner den bruna fåtöljen, så vi har varsin. Burit upp mina kläder och hängt i en garderob däruppe. Sedan så ska jag tömma byrån i sovrummet också, och bära upp. Så kan mamma ha den. Så har Andreas lovat komma upp till Göteborg den 6 mars och hjälpa mig, då jag har hyrt en skåpbil. Vi ska frakta ner bäddsoffan hit ner och ha på övervåningen, som gästsäng där. Och sedan fyller vi upp bilen med det vi kan, när jag ändå betalt för hyran. Tänkte att vi tar med TVn och mammas nattduksbord och packar ner finporslin och sånt i lådor. Får se hur mycket som hinns med. Jag kan ju börja packa, för jag är väl där först. Andreas tar Alicia med sig och så får vi se vad klockan blir när vi är tillbaka här, om de sover över eller åker hem. Men mamma hinner ju träffa dem i alla fall. 😊

Jag tror det här blir jättebra. Det är bara en himla massa att göra nu inför flytten och efteråt ett tag. Både praktiska saker med även en miljon sådana saker som att anmäla adressändring till alla som måste veta, samt säga upp en massa abonnemang som t ex bredband, samt kontakta larmtjänst arbetsterapeut och biståndshandläggare i göteborg och säga upp insatser och se till att de kan hämta utlämnade hjälpmedel. Sedan kontakta bistånd, larmtjänst och arbetsterapeut här nere och se till att hon får det hon behöver här… Adressändring är i allfall gjord hos skatteverket och eftersändning beställd. Jag lyckades göra detta igår efter MYCKET besvär, eftersom mamma inte har bankid. Det är nästan så det inte går att leva utan bankid! På måndag ska jag ringa Telia och säga upp hennes fasta telefon. GP har vi ordnat eftersändning för, så får hon säga upp den senare. Abonnemanget är ändå till årsskiftet. Mamma skulle ringa bredbandsbolaget på måndag. Och banken. Eftersom hon betalar detta med autogiro…

Men sedan! När detta är klart! 😊

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.