Backar på backar

I tisdags hade jag tänkt att vi skulle rida förbi det där hålet i vägen igen (bortanför Fällesåsen) och längre bort åt höger, för att kolla in den där nygjorda vägsträckningen där som jag upptäckte förrförra hösten.

Här ser det inte mycket ut för världen. Djupet syns ju inte…
Här ser man lite bättre i alla fall. Det vindlar sig nedåt, jättedjupt!

Det jag inte hade räknat med var mitt dåliga minne! Dvs jag hade heeelt glömt bort hur många jobbiga backar, både upp och ner, det var bara bort till där den nygjorda vägen började! Sedan hade jag också glömt vilken jättebacke som inledde den nygjorda vägen. Jag kände mig som en hästmisshandlare. Vi knatade i alla fall upp för den där första backen på den nygjorda vägen också, men när jag sen såg att det gick lika mycket ner på andra sidan IGEN, då fick det vara nog och vi vände och tog oss tillbaka igen. Ner och upp, ner och upp… I sakta mak.

När vi äntligen kommit förbi Fällesåsen och ner för den sista backen, så blev det en lösgörande galopp på banvallen innan vi red hem. Ja ja, om det bara inte gjorde illa vid hennes höft, så blev det ju ändå lite styrketräning för henne…

Igår red vi bara Ivarssonsrundan. Hon kändes ”som vanligt”, dvs hon kändes inte stel eller så efter backklättringen. Jag sneglade oroligt på det lutande trädet utmed banvallen och undrar exakt NÄR det kommer att ramla ner? Kan det inte, snälla rara, lägga sig ner väldigt snart? På natten, i all stillsamhet, tack. Så jag slipper oroa mig över att det ska falla just precis när jag och Cola passerar.

Efter de två galopperna, mellan Ivarsson och Fritzon och sista biten på banvallen, så jobbade jag lite extra med henne på vägen upp mot stallet. Hon svarade fint på det och kom upp bra med ryggen och vi tog både lite trav och lite galopp också och hon kändes som en helt annan häst jämfört med innan. Bara nu den där brunst-tittigheten går över snart nu med, så kanske det är lättare att göra detta även längre bort på banvallen, utan en massa fåniga avbrott i koncentrationen pga konstiga stubbar och stenar.

Hursomhelst, så förklarade hon att hon var trött när vi kommit hem. 😂🤣🤣 Idag är det storm och regn, så all aktivitet är inställd.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.