Piggelin igen

Igår blev det ytterligare en promenad, på ca en timma. Men idag red jag! Nu hade minnsan slöheten gått över, för det är dags för brunst igen!!! Herregud, hon har ju nyss slutat… Ja hon har ju inte hunnit in i pisse- och skrik o pip-perioden än, men väl den där förbrunsten som innebär superpigg samtidigt som hon ser spöken! Plus att hon står i hagen och ropar på mig när jag kommer.

Vi red risskogen bort och banvallen hem och i en av galopperna på hemvägen hände nåt med nåt av bakbenen/fötterna (??) och sekunden efter gjorde hon nåt slags konstigt halvhjärtat bocksprång. (Det har hon ju inte gjort på 4 år! Jag har ingen aning om vad som hände, men precis ALLT hänför ju jag automatiskt till hennes ”problem”. Så är det ju bara. Men det förtog ju inte piggheten alls, hon vill springa mera med en gång.

Jag kan gissa på att hon plötsligt kom i otakt med bakdelen (korsgalopp) och försökte rätta till det? Eller att hon på nåt sätt trampade fel?? Ingen aning. I stunden tänkte jag också: ”hon rev väl inte av en boots?” I vilket fall som helst så bröt ju jag av. Men sedan fortsatte vi igen och vi tog flera galopper på hemvägen.

Men jag vågar liksom inte slappna av helt. Inte låta henne gå för fort. Eftersom jag är rädd att det ska hända nåt och hon går omkull. Det lär nog aldrig släppa hos mig, den där känslan. Men ju fler jämna fina galopper i rad hon tar, desto mer vågar jag låta henne gå åtminstone i ett friskt tempo.

Men totalt sett hade vi en härlig dag i solen, hon var pigg och vi hade flera galopper. ❤

Det här inlägget postades i Blogg, Djur och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.