Hormoner och elände

Igår var Sandra och hälsade på i stallet och följde med ut på promenad när jag tömkörde Cola lite med equibandet. Cola visade små humör-tendenser till en begynnande brunst, både innan i stallgången och under promenaden, men annars var hon duktig och gick på bra. När vi var nästan tillbaka och jag precis tänkt släppa ut tömmarna och leda henne vanligt sista biten, kom jag på att jag ville ju ha filmat hennes steg!! Kan vara kul att ha att jämföra med längre fram. Sagt och gjort, Sandra filmade. Men både Cola och jag hade ju som sagt slappnat av, så det blev lite halvhjärtad igångsättning. Men man ser ju ändå stegen.

Idag konstaterades med säkerhet att den STOOORA vårbrunsten ÄR i antågande! 😱
Suck och stön.
Var på promenad med Cola genom sommarhagen. Efter ca 10 minuter stannade hon och stirrade på mig med ett uttryck jag aldrig sett innan. Trots att det var en ”stillsam” blick, så var den obehaglig på nåt vis. Hon skelande lätt och såg ut som om hon undrade vem i hela friden jag var??!

Jag tänkte om när det gällde promenaden och gjorde en u-sväng lite längre fram i hagen. Det var ju lika bra det, för det blev både stegring, huvudkast och enveten trav hela vägen tillbaka medan hon trumpetade och gurglade ett hest ”öööö”, långt nere i halsen.

Hon fick gå in i paddocken och både gå och springa där en stund med lyftad svans och högljutt blåsande. Efter varje rejs kom hon till mig och såg snäll ut och tyckte vi var klara, men då fick hon springa ett varv till. 😂😂

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.