Tranabolänken

Idag testar vi att rida min nyfunna ”Tranabolänk”. Första delen av turen går dock trögt. Upp för backen till Fällesåsen stannar hon ett par gånger och lite senare är hon ganska ovillig till att trava och galoppera: hon börjar på men bryter snart av. Går och glor in i skogen runt oss istället och beter sig som om den var full av monster.
Men efter ett tag känns hon mer som vanligt igen. Först genom skogen ovanför Platån och sedan in i den delen som jag alltså gick själv till fots för några dagar sedan.

Det går faktiskt riktigt bra att ta sig fram här! På sina ställen trampar vi ner lite djupt i mossan och särskilt den allra sista biten är det lite mer lite hålor mellan stenarna än vad jag upplevde när jag gick till fots, men på det hela en bra väg ändå! 😊

Direkt till höger, sedan när vi kliver ut på vägen, är backen upp mot Tranabo och det blir bara att vända upp och sedan full fräs uppför backen! 😄 Hela resten av vägen hem är hon jättepigg och hon går väldigt fint i skritt och trav, jobbar bra med ryggen och känns väldigt mjuk. ❤

Efter att hon fått sin mat och fått stå en stund med en handduk över sin svettiga vinterpäls, släpps hon ut i hagen. Hon ställer sig att spana efter sin vapendragare, Soni.

Men han är som bortblåst och svarar inte ens när hon ropar, så då går hon in i sitt lilla hus och käkar grå bäddhalm istället – när det finns fin gul halm i nätet på väggen utanför!
När jag går ser jag Soni kika upp runt hörnet, nerifrån hagen. Han ser frågande ut.

Sedan packar jag hö och åker hem.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.