Fish market…

När jag kommer till hagen är både Cola och Soni försvunna. Konstigt, jag såg ju dem bägge två på håll förut?
Jag går en bit in i hagen och tittar, med grimman i hand. Rätt som det är gnäggar Cola åt mig på min högersida.
”Vi står här uppe och äter! Vill du nåt får du komma!”😄

Men sedan hänger hon glatt med och det blir en mer ordentlig ridtur idag. Inte överdrivet, men mer normal blandning av tempo och lite jobba på banvallen.
Idag tappar hon ingenting alls i bakdelen. 😍

Och efteråt serveras det hinkmat, med skivade morötter i och en tredjedel (pyttelite) av dagsdosen av den grönläppade jävla anismusslan. Fy fan, den hästen kan man använda som spårare – hon har ett luktsinne som inte är av denna världen!
Blås, fnys, ta en pyttetugga och tugga med öppen mun och kasta med huvudet och slafsa så allt sprids ut på golvet. Ner med nosen i hinken igen. Lukta och blås ut. Göra runt ordentligt i alltihopa, men akta så att inget slinker in. Jopp. Allt är oätligt.
Stå sedan och stirra tomt i fjärran och visa hur synd det är om dig för att matte lagt gift i maten!

Jag försökte ta geggiga morotsbitar i handen och dem åt hon med viss tvekan. Men vägrade röra mer av maten i hinken eller pilla upp morotsbitar själv.
Jag blandade mera gottigottgott och hon åt en aning av det. Så länge hon lyckades undvika det andra. Som luktade ”sea food”. Enligt henne. På burken står det ”smakfullt blandat med anis”.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.