Uppsuttet!

Idag är det dags. Vi ska avsluta entimmaspromenaden med uppsuttet tio minuter. Som jag har längtat!
Det kommer dock att vara nervöst ett BRA tag framöver – även om hon får okej vid återbesöket om fjorton dagar. Jag kommer bara att sitta och oroa mig för att hon ska tappa eller snubbla igen och om hon gör det, så…
Men nu lever vi i nuet varje dag här och idag är allting underbart. De kommande två veckorna ska vi sakta utöka ridtiden tills vi är upp i en halvtimme.
Konstigheterna i huden har inte blivit värre sedan igår och jag bedömer att det inte är några problem med sadelgjord.

Colahästen verkar aningen tveksam först till att lämna stallplan med sadel på och mig på marken. Hon stannar och tittar på mig som om hon undrar om jag inte glömt nånting?
Men sedan går vi. När vi går genom passet med de höga klipporna, får jag för mig att ta kort på dem. De är ju ändå rätt maffiga.
Det första kortet här, tar Cola. Jag hinner bara öppna kameran, så ger hon mig en liten puff, så kameran tar. 😄

Sedan blir det naturligtvis ett par på min älskade Colatjej också. Hon står så lydigt stilla, när jag släpper tygeln och backar lite för att fota. 😍

Sedan går vi vidare. När vi har ca tio minuter kvar, så går vi in bland träden till en sten som jag såg ut igår. Jag är nämligen lite stel av mig och vill helst ha nånting att sitta upp ifrån. Jag här sett ut stenar för kvart-turer och halvtimmarsritter också! 😂😂
Och äntligen!!
Det känns alldeles otroligt ovant, men underbart att sitta på henne igen – det var väl sju veckor sedan om jag inte räknat fel..? ❤❤

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *