Matte terrängtränar

Det vill säga, matte tränar för egen maskin, i samband med att nya ridvägar rekas.
Efter en och en halv timmes traskande, varav den sista halvtimmen i mycket svår terräng, så är jag nästan tillbaks till vägen där bilen står, lite längre upp. Bara ett litet forsande vattendrag emellan mig och vägen, fullt med stenar – det måste man väl kunna komma över? Jag vill ju helst INTE gå hela vägen tillbaka igen, men får verkligen uppleva det där med ”Så nära men ändå så långt borta!”
Jag kliver på en massa stenar i forsen men kommer alltid bara halvvägs för sen är det nåt ställe det är för långt till nästa sten. Terrängen längs med bäcken består av en miljon stora nedfallna trädstammar och björnbärsris och hålor och elände. Jag kryper under stammar, klättrar över, hänger i rotvältor, hoppar mellan stenar, klänger i grenar, kommer över olika torrlagda förgreningar av bäcken, men kom aldrig över hela! Grrr… Till slut har jag tagit mig hela vägen längs insidan av bäcken, tillbaks till bron där bilen står. Genomsvett och torr som sandpapper i munnen.

När jag väl kommer till stallet, är det sena eftermiddagen och jag känner faktiskt inte alls för nån ridtur. Är mest intresserad av att dricka typ tjugo liter vätska och slänga mig i en soffa…
Men jag hämtar min lilla älskling i hagen och vi tar en liten promenad bort genom stora hagen där ingen går nu, och öppnar stänget där så man kan rida genom där när man ska mot Århult.

Sedan går vi till stallet där tvättmaskinen centrifugerar. (Jag tvättar två schabrak.) Om detta tycker inte Cola, som lyfter frambenen och hoppar på bakbenen. Jag säger att hon är ganska barnslig, men eftersom jag inte vill lämna henne själv i det tillståndet medan jag går och hämtar svamp och flugspray, så får hon gå ut i paddocken och trava några varv åt bägge håll medan maskinen centrifugerar klart. Sedan svampar jag in henne med vaddetnuheter-spray mot insekter under magen och i armhålor och under haka osv, där inte nattens utlovade regn eller hon själv kommer åt och sedan får det räcka med flughuva i natt.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.