I glädjens tecken

Det soliga vädret har varat hela veckan och igår slog björkarna äntligen ut. 😍 Vi har haft härliga ridturer där Colahästen fått släppa loss ordentligt i galoppbackarna. Dels borta vid Kinnasjö och dels tog vi oss en dag över hygget från Gläsbackavägen till serpentinbackarna mot Tranabo i förrgår. Jag har ju inte vågat rida där förut, på den där risade vägen över kärret; jag har bara lett henne där en gång förra året. Men det gick jättebra och hon är så himla duktig med att ta sig över på tveksamma ställen! Bara hon får gå med nosen nära marken och kolla läget, så lyssnar hon sedan på signaler från mig för varje steg om vilken riktning hon ska ta. ❤

Det sista kortet visar den korta branten för att komma in i skogen. Lite trixigt att snirkla sig förbi hålorna och stenarna där innan, för sedan måste den tas i full karriär för att orka ta sig upp! 🙂
Serpentinvägen, som de lade på sånt grovt grus på förra året, var inte alls så dum att galoppera på i alla fall! Det var nämligen alldeles lagom tjockt och sviktande, så det gav inte alls den där hårda och knaggliga känslan som jag trott. 😊

Men det var väldigt mycket älg ute i markerna den kvällen. 😱 Dvs jag såg ingen, men Cola tittade till rejält ett par gånger då när vi hade så bra utsikt från höjden, och gjorde såna där helomvändningar som hon gör när hon tycker att fly är en bra lösning.
Jag började hojta som en galning för att skrämma iväg dem: ”Hallååå! Ni behöver inte vänta på oss! Gå ni bara! Lalalala…”
Lite senare, på ett annat ställe, såg jag visserligen inte heller nån, men jösses vad de hördes! Det knakade och gicks omkring massor där mellan träden. Jag blev riktigt hes av allt ropande och skrålande…

Lite senare, på väg för att gå förbi Fällesåsen på väg hem, så hör jag plötsligt ett sånt där envetet råmande!? Fan, har de släppt kor DÄR också! Vi vände och red genom bokskogen istället. Nu finns det snart ingen väg jag kan rida i lugn och ro för att komma mot Tranabohållet,med alla fina områden det erbjudes där. 😟
Men när jag senare körde upp dit och tittade, så såg jag minsann inga kor/kalvar, och hagen stod öppen och obebodd?? Jag fattar då inte var råmandet kom ifrån…

Igår tog vi bara en lugn tur runt Ivarssons i kvällssolen. Behövde bara linne på mig! 😃 Det är ännu varmare idag, ca 20-22 grader, och jag har bestämt att hon får en vilodag för i morgon ska det visst sjunka till tio igen… Jag ska mocka och sedan hem och klippa gräset och sen ska jag bara slappa med en bok tänkte jag. Har precis börjat på Håkan Nessers ”Eugen Kallmanns ögon”.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.