Paraplyyyy!

Med minnet av mötet av damerna med paraply på banvallen den där gången, så får jag för mig att jag ska gå ut i hagen med ett uppspänt paraply idag innan ridturen! Så att hästarna ser att det inte är farligt… 😂😂😂

Alla fyra motionerar sig själva så mycket de kan i femton – tjugo minuter. Alltså, jag trodde ju att nyfikenheten skulle ta överhanden hos hästkrakarna någon gång! De känner ju igen min röst. (Min röst kommer nu från någonstans under ett paraply…) Men icke. Runt, runt, runt i hagen far de.
Fast sedan är det ju bara för mig att rida ut och skritta av en svettig häst… 😄
Okej, det blir väl lite mer än bara skritt då’rå, men alltså… Jag får ju först nogsamt gömma undan paraplyet om jag vill kunna få tag i henne i hagen, men sedan, efter lite borstning och så, får vi en trevlig tur tillsammans. Enda smolket i bägaren är min skitjobbiga snuva som liksom fyller hela huvudet.

Efter ridturen går jag ut i hagen igen med paraplyet, men denna gång hårt ihoprullat. Roy är den förste som nosar lite försiktigt på det, sedan Cola och strax kommer ungdomarna också nyfiket fram. 😊 Efter en stund kan jag lossa på det lite och till slut kan jag även fälla upp det utan att någon springer! Wow! 😄

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.