Måttbandet

Vi red upp Lillan och Cola till det nya betet igår. Jag hade ju först svaga planer på att hinna ta en längre ridtur mellan skurarna, innan jag släppte henne däruppe, men hon såg till att trampa av sig en baksko i stallgången! Hovis kommer på onsdag…
Jag hade ju städat bland mina grejor i stallet för att minska på mängden prylar och naturligtvis tagit hem bootsen! Men Lisa var snäll och lånade mig en av Lillans och den passade faktiskt. Däremot kände jag inte för att rida ”på riktigt” eller någon längre stund, med olika beklädnad på bakfötterna, så jag red bara upp till Fällesåsen jag också. Stor hage med massor av grönt gräs, så nu kan hon bli ännu tjockare…
IMG_20160703_220837IMG_20160703_220745Hagen är full av delikatesser: tistelblommor! 🙂

IMG_20160703_220901

Fast efter att hon trots allt tappade det värsta efter sin tjocka vinter och vår 2015, har hon ju hållit ungefär samma vikt och jag tror inte det är någon större fara. Hon har inga valkar på kroppen och ser smal ut fram- och bakifrån, så det är mest själva buken som ser lite hopklämd ut. Men när hon springer eller på annat sätt sträcker ut sig, så drar hon ju upp den och ser riktigt bra ut. 😉 Och jag har haft sadelgjorden på samma hål hela tiden det senaste året.
Lisa kom med en present till mig igår när vi möttes i stallet! En sån där liten hjälmkamera som man kan filma med samtidigt som man rider och alltså slippa sitta och hålla i mobilen. Hon sa att det var för att jag är snäll och hjälper henne, men jag känner mig alldeles överväldigad! Tycker inte jag har hjälpt henne mer än vad hon har hjälpt mig? Men en vacker dag kan jag nog återgälda denna vänlighet, hoppas jag!
Först skulle den sättas ihop och lådan innehöll ca elvahundra olka delar och efter ett par timmar kände jag huvudvärken komma. Lisa assisterade via Messenger och till slut framkom det att jag inte skulle använda en enda av de där delarna, utan den skulle sättas direkt på hjälmbandet! Puh!
Så idag var jag och köpte ett minneskort till den och sedan var jag ju tvungen att testa den när jag åkte upp till hagen för att hälsa på. Den funkade alldeles utmärkt! (Det är inget ljud till den inspelningen, så den andra filmsnutten nedan, är gjord med min mobilkamera.)
Jag tog med mig måttbandet till hagen, för jag tänkte mäta hennes mage för att jämföra med i maj förra året. Jisses. Jag hade glömt att hon var rädd för måttband! 😀

Men jag trodde inte att det skulle vara så här illa, ha ha ha! Efter den första kontakten och nosandet så trodde jag det skulle gå bra, men så nuddade jag ryggen med det… Sedan kom jag inte i närheten av henne! Lägg märke till hur hon hela tiden använder sig av Lillan som buffert. Så länge jag håller mig stilla så är hon också still. Men så fort jag rör mig mot henne, så bara går hon – och håller sig bakom Lillan hela tiden. Ganska intressant faktiskt. Och skrattretande. Och lite irriterande. Ska jag mäta hennes mage så får hon stå fastbunden.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Måttbandet

  1. Lisa skriver:

    Är jag full eller?
    Filmerna här nedan står det och jag ser inga..
    Nä, jag får nog gå och putsa glasögonen och återkomma.

  2. Anna skriver:

    Fattar ju varenda häst att måttband är livsfarliga. Särskilt dom vita! Prova med ett vanligt i diskretare färger så kanske, bara kanske , går det bättre. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.