Återupptäcka världen

Idag tänker jag att vi ska ta en lite längre tur, för första på denna sidan vintern. Det blir trav och galopp längs hela banvallen och hon blir lite svettig och själv flåsar jag som ett lokomotiv. Jag borde skaffa mig bättre flås på nåt sätt… men det är inte så lätt när jag lägger all fritid i stallet. 😉
Vi fortsätter på andra sidan korsningen och Cola blir lite upphetsad, för dels passerar vi en hage med hästar på långt håll ( men hon ser dem allt!) och dels har vi inte varit så här långt sedan vintern började och då är det lika med nya marker… 😀
Sedan rider vi in mot Arturs sjöar till, men när vi närmar oss skogsstycket som ligger emellan, så har det förvandlats till kalhygge. Fan. Hur många ställen har inte blivit hyggen/nyplanteringar denna vinter, och därmed blivit oframkomliga??!
Vi går ut en liten bit på hygget och står och tittar. Detta är inte så stort (ännu?) och kanske kan man komma över här och in i den kvarvarande skogen på andra sidan? Men jag får gå till fots en dag från andra sidan, så jag ser vart i skogen på andra sidan hygget man ska in!
Vi vänder om. Detta tolkar Lillstrumpa som att NU är det antagligen fara å färde och hon går så fort att det nästan är svårt att sitta ner i skritt! Spänd som en fiolsträng är hon. Men vi viker in på en annan skogsväg, till en annan skog, där man också komma över till den andra vägen. Enda nackdelen är att man då kommer ut på sträckan med helvetesgrus på, men det får gå.
Resten av rundan går utan problem, vi hamnar lite i vinterland här en bit men Cola traskar på i snön, fort fort. Så får hon syn på något otroligt skrämmande längre fram på vägen!!

PhotoGrid_1458149163416

IMAG1366

Jag fnittrar åt hennes spända nacke och försöker förklara att det är en bit grusväg hon ser. Vägen ser ut sådär under snön.
Efter ytterligare en stund i denna högsviktande snabbskritt kommer vi tillbaks mot banvallen och passerar hästhagen på aningen närmare håll och hon kan tydligt se två små shetlandshingstar som skuttar omkring där, och hennes nacke blir sådär stelt vriden igen och ”matte jag kan nog inte gå här nu för jag måste stanna och titta” men jag får vridit nacken rätt fem sex gånger och skänklat fram henne och sedan travar vi och galopperar vi på banvallen igen och hon har inga som helst problem med framåtbjudningen idag!  😀

IMG_20160316_171645

Väl hemma igen så får hon duscha lite eftersom hon blivit så svettig. Vi börjar med att spola benen och sedan duschar jag kroppen lite också. Hon låter förstå att hon kan tänka sig att stå hyfsat still, men om jag tror att hon ska gilla det också, så kan jag fetglömma det.
Sedan äter hon upp sin mat för andra dagen i rad! Lillstrumpa resonerar som så, att eftersom hon överlevde efter de första dagarnas försiktiga provsmakande – och man SKA ju vänja magen försiktigt med nya saker – så kan det inte vara giftigt. Smask smask. Mat ända uppe i pannan.
Sedan ut i hagen och rulla in lite jord i den våta pälsen, innan Roy jagas bort från hennes plats vid matbordet.

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.