Sol i sinnet, sol på skinnet

Kallt men soligt och solsken mottages tacksamt för det är inte många minuter man sett den tidigare i vinter! När jag anländer till gården står Cola med huvudet inne i en höbal och mumsar. Jag ropar hej till henne och går för att hämta sadeln. Det tar max 1 1/2 minut. När jag kommer med den på armen så är Cola helt försvunnen. Syns inte någonstans. Damen behagar skämta!?
Jag hittar henne så småningom på baksidan av ligghallen, där hon står med Hera. De två har tydligen nån sorts tyst samvaro där, där de står orörliga mitt emot varandra med bara någon halvmeter mellan ansiktena. Är säker på att Cola precis väst fram: ”Schhh, säg inget! Rör dig inte! Min matte letar efter mig!” 🙂
Idag rider vi banvallen bort till krysset och sedan den risiga skogsstigen på tillbakavägen. Där lyckas matte tappa stigbyglarna när Colahästen plötsligt tar jätteskuttet Allan rakt åt sidan. Vi skulle bara kliva över en mindre trädstam som legat där hur länge som helst. Men nu hade den lite snö på sig och det var förstås väldigt mystiskt! Fnorrrk!! Knasfia.

IMG_20160105_161027

Annars gick det så lugnt tillväga så. Hon tyckte i och för sig att vi borde galoppera på grässtigen. För det brukar vi ju! Men hon accepterade snart faktum, när hon upptäckte att jag hade rätt i fråga om isfläckar och andra olämpligheter där nu. Vi tar lite galopp på banvallen istället och Cola är lycklig. På torsdag ska det bli nya skor med broddar. 😉
Hemma igen, så får fåglarna lite ny mat också, innan jag går in med katterna och myser i soffan.

IMAG0906

Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.