Blogg,  Djur

Hello Ms Jekyll

Idag har det växlat mellan väldigt kraftiga regnskurar och uppehåll. Men när jag kommer till stallet vid två, efter arbetet, så lyckas jag pricka in lite uppehåll, även om det kommer en skur när hon står i stallgången för att sadlas.
När jag ska sitta upp, så drabbas hon plötsligt av syndromet ”skjuta-ut-rumpan-från-rampen-så-fort-matte-sätter-foten-i-stigbygeln”. Men jag pekar intill henne med spöet och så kommer jag upp till slut.
När jag suttit upp, så känns hon plötsligt helt oridbar. Hon är alldeles styv i hela kroppen, går emot skänkeln, går enbart på snedden och hon halvreser sig. Detta är inte Lillstrumpa. Det är Ms Jekyll.
Jag känner inte riktigt för detta. Hade tänkt rida i den blöta paddocken eftersom det är lördag och jakt igen, men med det här beteendet kan åtminstone inte jag få till nåt givande dressyrarbete. Så jag sitter av och hämtar longerlina och deltatygel i bilen och byter sedan om till stövlar i sadelkammaren, medan hon står still som en ängel utanför och väntar. (?)
Väl ute i paddocken i lina, så beter hon sig precis så oregerligt som hon kan. Hon studsar som en gummiboll, fnorkar högljutt, håller svansen som en fana och hon vill absolut inte behålla det varv som jag föreslår utan byter på en millisekund!
Men jag är ju lika enveten, även om jag är fumlig med linan och inte lika snabb som hon. Först får hon trava tills jag tycker det ser ut som en normal trav med framåtbjudning istället för halvmessyren hon bjuder på först. OCH hon ska gå i det varvet jag säger.
Hon får även hoppa däckhindret några gånger och sedan får hon fortsätta galoppera, men det dröjer rätt så länge innan hon slutar med det där fyrfotahoppandet och studsandet och racertempot i liggande stil, och övergår till normal galopp. Men när hon gör det, ser det riktigt trevligt ut, så vi slutar där.
Hon blev lite svettig så vi avslutar med en kort promenad ner längs vägen en bit och vi har som sagt jättetur med vädret, för när hon en stund senare får sin mat i stallgången så öppnar sig himlen och regnet formligen piskar ner igen! 🙂
Själv åker jag hem och undrar vad allt detta idag skulle betyda? Kan det vara så att det helt enkelt är dags för att utsätta människan för ett nytt test, för att se om hon fortfarande kan godkännas som ledare? Och kan jag det? Eller ska det till ett nytt ridprov också?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.