Efter lugnet kommer…

Gårdagen bjöd på stillsam ritt i regn och blåst. En halvtimme i paddocken och en halvtimme ute i terrängen. Idag har matte mest snurrat runt och försökt förbereda inför morgonens tur till trail clinicen. Man måste förstå att jag aldrig någonsin åkt med en häst – egen eller foderhäst – till någonting alls, med undantag av en resa till veterinären.
Jag är nervös. Jag vet att det är fånigt, för det är ju inget som står på spel. Det är ingen tävling och det är helt kravlöst och väldigt blandade nivåer på deltagarna. Men jag är ÄNDÅ nervös för att vi ska göra bort oss på något sätt.
Eftersom Colahästen aldrig har varit i en manege, än mindre en som är ett stort tält, och dessutommska omges av både främmande hästar och främmande miljö. Tänk om hon får fnatt och jag inte ens kommer upp? Tänk om hon vägrar gå riktigt ett steg utan bara tramsar?
Jag hade precis lyckats lugna ner mig i eftermiddags, när jag svängde förbi stallet och lade fram ett regntäcke (så hon inte ska bli genomblöt i regnet under lunchuppehållet), en regnjacka till mig, packade en höpåse, etc. Allt blir säkert bra och det ska ju bli kul vetja! Jag tänkte gå och hälsa på Cola i hagen, men det var ju beckmörkt och jag kunde höra ett svagt frasande från halmen i ligghallen. Roy stod ute vid foderbordet, så det var Chatel och Cola som var därinne. De tyckte väl att det var natten… 🙂

IMG_20151128_220746

Men i natt ska Cola få vara inne för första gången! Det bara regnar och blåser hela tiden ju, alla de andra hästarna går in, samt att jag inte vill komma till clinicen med en dyblöt häst.
Väl hemma ett par timmar senare, nedsjunken i TV-soffan, får jag ett sms från Lisa som tagit in hästarna ikväll. Cola har blivit akut superduper-brunstig av att se Crut så nära och ha honom snett över stallgången bara. Hon skrek och kissade och kladdade ner både stallgång och box…

12319602_10205158986159556_1682427000_n12309953_10205158995319785_6310227421238032201_o

Visserligen sa hon att när hon åkte, så stod alla lugnt och åt sitt hö och Crut verkade inte alls lika till sig som Cola – men min oro satte ju genast fart! Hon kan väl ändå inte få för sig att försöka hoppa över boxdörren och blir hängande!? Det kan hon väl ändå inte göra…?
Det här inlägget postades i Blogg, Djur, foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.