Blandat,  Blogg

Far och flyg!

Efter att det har regnat i princip en hel sommar, så fick vi 2 fina sensommarveckor runt skiftet augusti/september. Sedan började hösten med ca 12 timmar ösregn varenda dag. Eller natt. Eller bägge delar. Jag har börjat snickra på en båt.

Höst innebär också att flugorna kommer in. Förbannade envetna närgångna flugor! Jag har även upptäckt vissa saker:
1) De sätter sig nästan bara på ställen där det inte går att slå dem. Typ mitt i maten, på kaffekoppskanten, på gaffeln som förs till munnen, i örat, eller varför inte på kattens rygg? För inte vill jag slå katten!
2) När man väl hämtar en flugsmälla, så finns det plötsligt inte fluga i närheten.
3) De jobbar en och en.
Om man mot förmodan skulle slå ihjäl en, efter att ha suttit staty med lyftad tidning tills maten kallnat, så kommer omedelbart en ny fluga.

Det är som ett slags dataspel, där de nya flugorna hela tiden släpps fram i takt med att man träffar någon. Jag tror inte det är möjligt att någonsin vinna över flugorna, utan det är mest ett spel som går ut på att se hur lång tid det tar innan man
a) ger upp frivilligt, eller
b) blir vansinnig

Jag vet också att längre fram, kommer de feta vinterflugorna. De flugor som är nu, kanske inte är särskilt intelligenta, men de är ”streetsmarta”. Dvs de vet hur de ska överleva.
De feta vinterflugorna har samma överlevnadsförmåga, men de är dessutom helt sinnessjuka!
De sätter sig i princip ALDRIG ner, utan far fram och tillbaka, kors och tvärs genom rummet i en helsikes fart, hela tiden! Trots att de oavbrutet slår i kanter, väggar och tak.
Och de låter.
Då och då krockar de i farten med en och trasslar in sig i ens hår. Det är riktigt äckligt! Det surrar och surrar i eller väldigt nära ens öra och man slår och bankar, men inte träffar man flugan inte! Man får bara en röd och svullen kind efter alla örfilar.

När man så ska försöka sova, är det totalt omöjligt. Många har de gånger varit då jag efter att ha legat sömnlös över en timme, ställt mig upp i sovrummet o följt den vansinniga flykten med ögonen o väntat på att den ska vila sig lite, någonstans, NÅGON gång… rätt som det är blir det tyst!! Och man ser den inte! Ögonen scannar av väggar och tak, men icke… Har man dessutom furupanel i taket, är det extra omöjligt, för hur ska man se skillnad på en fluga och en sån där svart ”knast” i träet…?
Rätt som det är, så är den uppe och jet-flyger igen! Man hinner inte ens se varifrån den kommer. Kanske inifrån vecken på en gardin…

Ett par gånger har jag lyckats att TILL SLUT fått vaktat ut den tills den av en slump lämnar rummet, och då stänger jag snabbt dörren!

2 kommentarer

  • Antonia

    Riktigt underhållande att läsa din jakt efter flugorna. Och det är precis som du skriver. De liksom konstant samma i antalet, som om det finns ett överenskommelse de sinsemellan hur många som får vistas inom hus.
    Förutom det huset jag engång besökte när jag samlade in statistik. Lilla huset var full av flugor och tanten hade e hjärta av guld och ville gärna bjuda mig på mat sen kaffe. Och jag bara var tvungen att tacka NEJ till allt, då man kunde knappt bordet och väggarna av flugorna. En skräckhus var det. Skulle ha dött om jag var tvungen att ära där.

  • Laila Norman

    Fyyy! 😉 Du skulle haft en dold kamera o filmat alltihop (med ljud=allt surrande)! Det kunde blivit en bra skräckfilm av det. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.