Skogstur med blåmärkesbak

Igår morse klev jag ut på en såphal trätrapp på väg till jobbet och bägge benen slogs undan och jag hamnade med rygg och rumpa på trappstegskanterna och gled sedan ner på marken.
Jag låg och vrålade högt en lång stund innan jag klarade av att sansa mig och försiktigt kravla mig upp och famla i mörkret efter mina nycklar och min handväska.
Jag hade ändå tur att inga ben blev brutna, utan det var mjukdelarna som fick ta smällen. Europas största blåmärke breder nu ut sig på vänster bakdelshalva, men jag tänker INTE lägga ut nåt foto! Men om någon har funderingar på att klappa mig i baken, så säger jag bara: du är död!
Lite ont i ryggen har jag också, men inte i kotorna utan förmodligen nån muskelgrupp.
Att klättra in och ut ur en bil 21 gånger under arbetsdagen var smärtsamt, men det gick.
Sedan tog jag en rask promenad med Colahästen i kvällsmörkret. Tror det gjorde gott.
Men varför är det alltid så annorlunda att gå tillbaka? Första halvan gick hon alltså helt lugnt strax bakom mig, men så fort vi vände så skulle det stirras åt alla håll med nacken rest och så ökade hon tempot tills hon låg två noslängder före mig! Det var eviga tillsägelser om detta hela vägen hem. Först hundra meter från stallet återtog hon självmant sin plats snett bakom igen.
Inte för att det är särskilt varmt idag, men det är i alla fall på plussidan och det är stilla och lugnt. Det är disigt, men nån timme mitt på dagen orkar solen bryta igenom – åtminstone till hälften.
Jag är inte säker på hur det ska gå, men bestämmer mig ändå för att försöka rida. Det visar sig gå alldeles utmärkt! 😍
Visst ömmar det lite här och där, men inte alls farligt och jag sitter ju inte på det allra ömmaste, utan det är ju högre upp.

Först skrittar vi ända bort till Ivarssons och tar sedan skogsstigen bort till Åsen. Sedan jobbas det i trav och galopp de tre kilometerna tillbaka längs banvallen. Hon går som en klocka och bjuder framåt och lyssnar och gör rätt hela tiden! ❤
Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitten av paddocken

Idag är det aningen kallare och paddocken är inte som ett enda stort slukhål längre. Området i mitten är riktigt hyfsat.
Så det blir lite arbete i lina. Hade tänkt mig att övergå till tömkörning efter en stund, men jag glömde ta med tömmarna ut. Så det blev vanlig longering, fast med gjord på… 😝
Jag trodde att damen i fråga skulle vara lite laddad idag. Massa lagrad energi och så. Men så var icke fallet. Hon sprang lydigt runt och bytte varv och flyttade sig sidled osv osv, men i ett väldigt bekvämt tempo. Däremot höll jag igång henne riktigt länge i bägge varven, i hopp om att gnistan skulle tändas så småningom. Eftersom hon faktiskt blev aningen andfådd och en liiiten aning svettig efter det, så bestämde jag mig för att det fick räcka så trots allt.
Men så tänkte jag ÄNDÅ, att kanske hon skulle vilja busa lite om jag släpper lös henne!? Och eggar henne lite? Det brukar ju funka…

😂😂😂😂

 

 

Men hon är ju så söööööt! ❤❤❤
Strax efter detta, så ställer hon sig – fortfarande rakt framför mig – med huvudet lutat mot min axel och suckar lite. Sedan står vi bara där och andas ihop en lång stund…
Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Sår, svullnad och pälslossning

Lika milt idag. Glömde skriva igår(?) att Cola hade skurit sig på nånting i hagen. På samma kota som hon höll på att kapa av sig förra vintern. 😠 Detta är dock inte alls sådär djupt, utan en reva frn kotan o snett neråt, som blödde lite igår. Men hon haltade inte eller så och jag tvättade rent o klabbade på tjockt med hästsalva som skydd mot all gegga.
Idag är hon svullen! En aning varm men inte mycket. Svullnaden sträcker sig uppåt en liten bit från kotan. På utsidan, baksidan av bakhoven.

Vi skrittar en hel massa för det kan ju aldrig vara fel när hon inte haltar eller ömmar. På hemvägen jobbar vi lite i trav och gör avsaktningar och igångsättningar och det går hur fint som helst. När vi kommer hem hoppas jag liksom att svullnaden ska ha gått ner??
Det har den inte.
Suck, vi får hålla ögonen på detta.
Något annat som är återkommande varje vinter, är att plötsligt en dag när man tar in henne, så är ett område stort som en utspärrad hand, strax framför svansroten alldeles uppgnuggat och pälsen alldeles stel! Ungefär som stelnad kåda. Går absolut inte att vare sig borsta bort eller tvätta bort och när man rör/petar på henne där, så skjuter hon upp hela ryggen och sänker baken i obehag. Räcker med lätt beröring.
När detta varat några dagar, nån vecka, så börjar den stela pälsen där lossna. Man kan pilla bort hela sjok och sedan blir där alltså en stor kal fläck! Först till försommaren har den nya sommarpälsen vuxit ut där igen. Mycket konstigt.
Korten visar när pälsen börjat släppa.

Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ridningen återupptas

Idag är i princip all is borta, så det blir absolut ridning! Kan man hoppas på varaktighet??
Paddocken är som kvicksand eller nåt, så den är absolut inte att tänka på. Vete gudarna hur djupt man sjunker ner där. Jag satte ner min fot, men drog strax upp den igen innan det skulle nå upp till kanten på kängan…

Ingen ridning på åtta dagar och sist var det fem dagar sen. Hoppas att vintervilan är slut nu. 😝
Det får bli nån form av successiv igångsättning. Enbart skritt känns ju onödigt, så vi varvar med en hel del trav. Nästan mer trav än skritt. Lillstrumpa verkar något frustrerad över att det inte blir någon galopp, men sköter sig. Jag tycker inte att något enstaka rejs, kanske med lite bocksprång, gör någon nytta nu. Bättre att skärpa till sig och jobba i traven istället. Tanken är väl att istället ta nån lite längre galopp framöver istället för korta racergalopper.
Idealet skulle vara om paddocken torkar upp lite så hon kan få busa av sig lite där först. Eller efteråt. 😜
Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Skit/hage/göra

Efter att ha varit ordentligt kallt ett tag, så slog det om i natt och blev först blötsnö och sedan regn och plusgrader. Ett fint duggregn har sedan förgyllt hela dagen och eftersom det fortfarande är tjäle i marken, kan de flesta säkert räkna ut hur marken ser ut. Blankis täckt med vatten. Jo jo, det är fint det. Man kan spegla sig i alla de mindre (osaltade) vägarna.
Jag tillbringar tre timmar med att mocka ligghall och hage. I ligghallen fyller jag tre gånger så många kärror som jag brukar och när jag kommer ut i lösdriften tappar jag räkningen. En massa färsk skit och sedan all annan skit som varit fastfrusen innan, men som nu ligger och flyter i vatten. En smet ytterst men hårt i mitten. Hur det ser ut runt foderbordet ska vi inte ens tala om. Määängder med utdraget, blött, nerskitet och ihoptrampat hö som måste bort.
Men det är väldigt lugnt och rofyllt runt foderbordet. Bara Helium och Cimone som står och äter och Roy och Hera som sällskapssjukt turas om att komma och ställa sig väldigt nära mig och vara i vägen…
Jaha! Cola står och sover på andra sidan ligghallen! Med bortvänt huvud och halv tillbakastrukna öron. Det förklarar saken! Det hade passat om hon hade haft en skylt hängandes runt halsen där det stod: ge fan i mig, jag sover!😃
När jag går och tömmer den näst sista skottkärran, tar jag med mig hennes hinkmat ut och när jag kommer tillbaka så har hon vaknat, gått runt ligghallen och tagit plats vid foderbordet.

Det tar henne en sekund att se att jag har hinken med mig också
Hon släpper genast tuggan hon har i munnen, drar in den runda magen och kommer mig till mötes.”Mat? Jag kommer omedelbart!” 😂😂
När hon är nästan färdig (MEN INTE RIKTIGT!) kommer Helium gåendes… ”lille vän, du tror väl inte att du kan gå fram och prata med Cola när hon äter?”
Jag ställer mig mittemellan så han kan ägna sig åt att gnaga på grepen så länge. 😊
Sedan är Cola färdig, lämnar hinken och glider förbi Helium på väg tillbaka till sin plats vid foderbordet, utan att ägna honom en blick. Men nu kan han gå fram till hinken och medan jag mockar det sista, så kastar han runt med den och rullar runt den på isen och har allmänt kul en stund.
Sedan funderar jag en stund på hur jag ska komma hem. Nästan två och en halv kilometer slingrig uppförsbacke, glaserad med våtblank is, känns inte som nåt bra alternativ. Beslutar mig så småningom för att köra runt Åsen, Buskabygd och Låghult hem. Den vägen är det bara ett par småbackar upp och en brantare krokig ner.
Det går riktigt bra! Det känns betryggande med på något vis, att jag har en bil framför och en bakom mig! Att jag inte är den enda som kör där idag alltså. 😊
Strax innan brevlådorna tar jag lagom mycket sats, så jag liksom kan HALKA uppför den sista kroken och rätt in i mitt garage!
Matisse har ju sett att jag kommer och har bråttom för att hinna först till ytterdörren. Det ser ganska roligt ut med en katt som halkar på is, kan jag tala om. Det är knappt så han kommer upp! 😂😂
Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Uppståndelse i hagen

Solen lyser idag, vilket betyder några minusgrader och ishalka. Jag mockar lösdriften och V. beslutar sig för att nu ska avvänjningen börja på allvar för lilla Cimone, 8 månader. Inte bara några timmar av dygnet.
De har gjort i ordning i hage tre (i ettan går Crut, hingsten, så tvåan skulle ligga tom emellan dem.) V och M tar Cimone och Hera, som ofta agerat barnpasserska, och går över till hage tre med dem.
Detta gillas inte alls.
De rusar omedelbart igenom eltråden och in i hage två, där de fortsätter att springa runt, runt, runt. Nu vaknar Crut till liv och skriker och springer runt och stilar sig, med bara en tråd emellan sig och damerna.
I lösdriften skriker i sin tur mamma Diva allt hon orkar efter sin bortrövade bebis, som skriker tillbaks i falsett.
Cola, Roy och Helium är upprörda i ren sympati för Diva och springer upphetsat runt så gott det går i den knöliga, isiga lösdriften. Sedan står de där alla fyra vid tråden och spanar storögt ner mot hage ett och två där all dramatik sker.
Crut har vuxit en hel decimeter!
V och M hade ju redan när tråden sprängdes, insett att det här går ju inte. Men det är en annan sak att fånga in de två springande hästarna igen. Till slut får de tag i Hera men just då springer Cimone på nåt sätt (?) in till Crut och sedan ut igen och in i trädgården. Efter ett par minuter springer hon sedan igenom dubbla eltrådar in i lösdriften till mamma Diva och de andra igen.
Ordningen återställd och V och M får ägna sig åt att laga stängseltråd istället…
Nu är det stora bekymret hur Cimone ska kunna avvänjas?? För olika hagar funkar uppenbarligen inte.
Sedan gör jag ett fynd en bit in i hagen. Ett blått täcke i stlk 145. Det är aningen stelt, om man säger så, så det är svårt att se i vilket skick det är. Men det tas med in i stallet.
Eftersom ”underhållningen” är slut för idag så tar jag en promenad med Colahästen. Vi låter kossorna vara idag och går helt stillsamt längs banvallen istället och viker sedan av in i skogen en bit, nu när det ändå är tjäle. När vi gått ett tag, är det som att komma in i en annan årstid! Ingen snö och ingen is just här utan istället en massa gröna små grässtrån som Cola kastar sig över och mumsar allt hon kan på. 😍

Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Prövningar…

Vädret är en prövning. Att mocka, när tre damer kommer in i ligghallen och fyller på skit under tiden är en annan. Att gå förbi kossor är en tredje. Och kommer tydligen alltid att förbli.
En lätt inspektion av hagen ger inga positiva intryck.
Och Cola är som vanligt fastvuxen vid foderbordet medan de andra slöar längre ner i hagen.

Lite senare, ställer sig de tre bajsarna att sova medan jag gör klart resten.

En inspektion av paddocken ger ett lika trist intryck.

När jag äntligen är färdig, tar vi en promenad. Motion även för matte, står på dagens agenda, tillsammans med träning av att passera en kohage på ett värdigt sätt!
Vi tar oss upp för branten till bokskogen, där vi pustar några sekunder medan matte hämtar andan. Sedan bär det av…

Att gå förbi kossor… gick ju sådär… eller?

När Colahästen trängde sig för mycket åt mitt håll idag och inte flyttade sig när jag bad henne snällt så knuffade jag till henne upprepade gånger med knytnäven på sidan. Då protesterade hon genom att attackera med hela bredsidan mot mig! Ja, alltså inte fullt ut, utan mer som ett hot, men det är ju absolut inte acceptabelt!
Långt senare, när vi kommit tillbaka hem igen, så hade vi några ”flytta-på-dig-övningar” i paddocken, innan hon fick sin mat och gå ut i hagen igen.
Den röda katten poserar så fint på stenen och tänk att jag aldrig kan lära mig vad han heter! 🙂

Skål ta mig fan! 🙂 Nu är det lördag!

Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Isigt helvete

Det har ju nederbördat nu ett dygn eller två. Snö, snöblandat och regn, i en salig röra. Med frost i natt blev det jävligt glatt, kan jag säga. Det har varit kring nollan idag, men de har spått flera minusgrader minst tio dagar framöver… 🙁
Paddocken är inte jättekul om man säger så. Ingenting annat heller för den delen.

Cola och Helium var ensamma vid foderbordet och Cola var snäll och lät honom äta ifred på ”sin” sida för en gångs skull.


Vi var ute på en liten promenad idag – vågade inte rida och om det ändå bara går att skritta, så tyckte jag att jag lika gärna kan gå själv också. Väl hemma igen möttes jag av en liten Matisse som hade varit ute hela dagen och menade att det var fruktansvärt synd om honom. Efter lite hälsande på Maestro och lite ätande, så lade han sig som den finaste prydnadskatt och sov djupt.

Själv ska jag inte göra ett dyft mer idag än att kolla på TV och fira att det är fredag. I helgen är jag ledig, så då blir det att mocka lösdriften… 😛

Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Stora saker händer

När jag kommer med mathinken till Cola och öppnar tråden i hagen för henne, så blir det ett litet velande en stund, som resulterar i att det blir Hera som spatserar ut istället. För att undvika att Hera äter Colas mat, så får jag göra en rockad och snabbt förflytta mig själv in i hagen och stänga om mig.
Cola tar genast hand om mathinken medan Hera ser något förvånad ut över att plötsligt vara utanför.
Medan Cola smaskar och jag viftar åt Helium för att det inte ska bli slagsmål när han försöker ta Colas mat, så inser Hera att här erbjuds ju en stor möjlighet att undersöka gårdens alla utrymmen alldeles på egen hand. Så spännande!
Cruts gamla hage saknar tillfälligt staket helt och hållet och Hera får syn på hans lilla ”kruthus” som ligger där alldeles ensamt.
”Men titta! Här har jag aldrig varit. Ett tomt hus, alldeles lagom för mig. Och fullt med halm!”
Hera flyttar in i huset.
Då ställer plötsligt Roy, Diva och Helium upp sig och tittar undrande. Cola ser upp från sin hink och undrar vad det är hon missar? Lämnar skyndsamt maten och tränger in sig mellan de andra – och nu står en hel rad med hästar och glor över tråden, på ett tomt litet hus tjugo meter bort där det nyss försvann en häst! 😂😂
Detta var ju dagens stora händelse för alla inblandade och Victoria och jag fnissade hejdlöst.
Och jag hade min kamera i bilen… 😁
Publicerat i Blogg, Djur | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Veckans ridtur

Idag blir det äntligen ridtur igen! 😊 Grådisigt och nollgradigt och en svag med isig vind.

Känner mig nöjd över att vi kom ut idag, eftersom det är klass 2 varning på vädret framöver, med början redan i natt. Vi får väl se…
Nästan all tidigare snö är borta idag och det finns bara lite halvsmält is kvar på vägarna. Till Colas stora fasa ligger det även lite halvstora snöbollar med inbakat grus i längs kanterna. Det blir många stopp längs vägen där den modiga lilla hästen till slut vågar sig fram för att nosa… 😁
Publicerat i Blogg, Djur, foto | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar